fredag 27 mars 2009

Mahal kita, ikaw lamang & lahat ng bagay <3> ka yan ang mga nawawalang <3>
(Jag älskar dig, du är den ända & allt <3> du är saknad <3)>

Hahahaha, ja så här står det på min dotters msn nu. Hon försöker att lära sig lite tagalog. Va söt hon är =)!!! Tagalog är det språk min far talar... Tagalog är ett centralfilippinskt språk i den austronesiska språkfamiljen. Tagalog är modersmål för cirka 20 miljoner människor, eller ungefär 25% av den filippinska befolkningen. Den standardiserade variant av språket som är officiellt språk på Filippinerna kallas för filipino.

Tänk om min far hade lärt mig filipino när jag var liten... Nu känns det ju som en hel vetenskap att bara lära sig fraser... =)
Bra jobbat Angeluttan, du e grymast min pärla =D!!!



tisdag 24 mars 2009

Caroline du e sååå fin... =)

Jag har ju varit och hälsat på en "gammal" kollega och vän som heter Caroline för ett litet tag sedan. Hon bor i en liten håla som heter Västerås, där även syster yster Carro bor *skrattar*...

Vi hade ett par jätte trevliga dagar och jag insåg att jag saknat min lite små galna väninna. Har ju inte sett varandra på ca 2 år. Och nu har hon och pojkvännen Henrik lilla Zander på 14 månader också. Världens gulligaste lilla grabb =)!

En lunch på Vivaldi och det kändes som att det inte alls gått 2 år sedan sist. Men vad pratar man om när man inte sett varandra på länge? Jo givetvis killar =D!!! Man pratar om förhållandet, man pratar om extra kilorna, nya och gammla vänner och slutligen det där man alltid säger när det gått lång tid emellan... ATT MAN BORDE VARA BÄTTRE PÅ ATT HÅLLA KONTAKTEN!

Men i detta fall så måste jag säga att det är Caroline som varit den duktiga och hållt kontakten med mig. Och jag är jätte tacksam och glad för att hon gjort det! När jag minst anat så har det kommit ett roligt sms eller mms från henne & lille Zander =)..

Caroline, Du har förgyllt många dagar för mig fast du inte vetat om det!!!
Du e go du gumman!!!
Som vi säger i Götet, "goa gubbar"... Får la säga "goa tanten" i detta fallet då ; )... *ASG*



PS. Jag va den första som fick veta när Caroline blev gravid, slå den du "HenkePånken" =D *asg för mig själv och känner mig jätte speciell ;)* DS.
Jaha, då har frugan skaffat en sängvärmare till =)...
vart ska jag ta vägen nu då *skrattar*...


Får jag lov att presentera den nya "herrn" i huset,

HUGO =)!!!
















lördag 21 mars 2009

Släng Er i väggen för här kommer familjen "HottenTott".. ; )

Lördag kl:11.48, sitter och har ätit mina 60 g havregrynsgröt som frugan lärt mig =).. Men fy vad jag börjar bli trött på dessa gryn, usch, fy och blääää, trött, trött, trött *skrattar*.
Jag har aldrig varit mycket för enkelspårighet. Det tråkar ut mig.. ; )

Jippiiiii, ska kanske träffa lilla syster Carro nästa vecka =). Hon bor 40 mil bort och vi ses eller hörs inte så ofta, typ aldrig, så en lunch med henne skulle vara trevligt!

Vill samla ihop syskonskaran och ta en resa bort till solen! Bara umgås och må gott, skratta åt alla hyss man haft för sig och allt som faktiskt varit bra när vi vuxit upp..

Desto äldre jag blivit så inser jag att det inte BARA är jag som har en "knasig" familj. Vi är utspridda i hela landet, dispyter, tjafs och tjat kommer om vartannat.. Och nästan alla vänner och bekanta som jag pratar med säger samma sak om sina familjer. Det finns alltid något som man tycker e knas i sin egen familj. När jag var yngre så tänkte jag alltid att jag måste blivit förväxlad på BB eller något sådant *skrattar*. Tyckte att min familj va helt "bananas" =).

Idag måste jag säga, mmm jo, jag tycker fortfarande att familjen e "knas", men jag älskar dem och när det väl gäller så finns dem där. Finns så mycket som jag är glad över när det gäller familjen, så mycket jag har att tacka dem för! Samtidigt finns det en massa som jag önskar att dem förstod och som jag hade hoppats att dem inte gjort. Även om vi är familj av samma blod så har vi alla formats till egna individer med en massa olika åsikter. Och ibland krockar dessa och det blir turbulens som bara den. För det är ju så att det är dem som står närmast som man visar sina ärligaste sidor till utan att vara rädd för att bli "dumpad".

Det är inte för intet som man säger att "blod är tjockare än vatten". Ligger någonting i det där. För om det inte hade gjort det så hade nog ingen i familjen pratat med varandra idag *skrattar*.. Ja, herregud vilka resor vi haft genom åren!

Dynastin, Falcon Crest, Days Of Our Lifes, Glamour och Vita Lögner, säger bara SLÄNG ER I VÄGGEN för här kommer familjen Hult/Blomgren/Soriano *hahahahaha*!!!

fredag 20 mars 2009

Jag har tänkt en hel del på kärleken den senaste tiden.. Kärleken och även besvikelser. Men kärleken är härligast så därför får den ta första platsen =).

Vi alla vill hitta den rätta i livet. Den som får oss att känna oss oövervinnerliga, älskade, vackra, underbara och finast i världen. Värmen & kärleken från sin älskade kan vara det underbaraste men också det mest skrämmande. När man blir förälskad så tillåter man sig själv att förlora sig i den andra, man ser inga problem, man ser bara allt det underbart härliga. Man svävar omkring på små rosa moln och inget kan komma åt dig. Man är helt enkelt oövervinnerlig.

Man offrar för varandra. Du säger ja fast du vill säga nej, du går på saker som du inte skulle gå på annars, du ser filmen som du valt att inte se då dina vänner frågat för att du tycker den verkar urdålig, du tar extra svängen förbi en mataffär fast du inte orkar för att din kärlek ringde och undrade om du kunde köpa med dig glass, man gör så otroligt mycket för att man är så härligt kär.

Jag funderar på alla separationer. Det känns inte som att det är så många som håller ihop längre. Inte heller jag har kunnat hålla ihop "för evigt". Vad är det som gör att kärleken är så vilsen? Varför glider vi isär och skiljs åt? Har vi förlorat över vårat ego-behov eller våra dumdristiga tankar om att det är grönare på andra sidan? Är vi rädda för att vara sårbara och visa våra känslor, rädda för att visa oss svaga?

Jag har älskat, hatat, älskat igen, gråtit, varit lycklig, grävt ner mig i tårar, älskat igen.. Åhhh gud vad jag har älskat gränslöst och vanvettigt, åhhh gud vad jag även har haft hjärtesorg så att det känns som att hela jag ska gå i tusen bitar!

Vem har sagt att man bara kan älska en gång i sitt liv?

Man kan älska många gånger i livet. Man möter någon, man blir kär och man älskar. Kärleken kanske inte håller och man skiljs åt. Man sörjer, man läker, man möter någon ny. Ge aldrig upp på kärleken, ta den heller aldrig för givet!

Nej, man älskar inte på samma sätt som innan när man möter någon ny. Man älskar med nya känslor. Det är så sanningen är. Vi ska aldrig jämföra en kärlek med en annan. Varje kärlek är unik och tar och ger på sitt egna vis.

Jag ska aldrig ta kärleken för givet! Världen vi lever i är hård och vi blir hårda med den för att överleva. Men vi får inte glömma bort värmen som lever i oss.
Låt inte dåliga erfarenheter i livet ta bort de möjligheter som finns framför dig i livet. Sluta aldrig tro på den "sanna kärleken". Om vi slutar tro och kapslar in oss, vad händer då? Är det rättvist att vända ryggen åt kärleken för att vi inte fann den i vår dåtid?

Det är otroligt svårt att bli sårad eller såra och gå vidare efter det. Men är vi inte alla värda att ta chansen för att kanske i slutändan få njuta av att det faktiskt fanns någon där ute trots allt? Någon som är beredd att älska varje del av Dig, både det som är bra & dåligt. Någon som får dig att känna dig som den vackraste, lyckligaste och finaste i världen.

Min mormor sa alltid till mig att det finns någon för oss alla och jag väljer att tro på hennes ord, för min mormor var en klok kvinna =)!!!

torsdag 19 mars 2009



Love is my drug, is my medicine.
Stay with me honey, stay with me honey, stay with me

When you are feeling tired
I'll lay there with you
When you get up early in the morning
I'll get up with you
If you have a craving
I'll get it for you
If you wanna take a ride all by yourself
I'll be waiting for you

Chorus..

When you feeling fired up
I'll fire with you
If you had to lie a little
I'll let it be true
When you get low I'll, get lower than you
When you've had enough of had it
much more than you knew

Love is my drug, is my medicine
Stay with me honey, stay with me honey, stay with me
Love is my drug, she's my heroin
Stay with me honey, stay with me honey, stay with me

"... såååå jäääävla trött på frukt..." hahahaha =)

Resan till Dubai var så underbart härlig på alla sätt och vis =)! Men hur skönt det än var så måste jag erkänna att det till sist blev lite långtråkigt att inte göra annat än att sola, bada, dricka och äta gott, slappa och bli uppassad *skrattar*. Vi är ju vana att göra vår egna mat, hälla upp vårt eget glas, städa upp vårat eget stök osv..

Vi vaknade till dukad frukost (bl.a. fruktbricka), dukad lunch (bl.a. fruktfbricka), dukad middag (bl.a fruktbricka), personal som fyllde våra glas, behövde vi något så åkte dem in till fastlandet och handlade det åt oss, vad vi än ville så fixade dem det åt oss..

Sååååååå skönt men ändå till slut såååå lååååååååång tråkigt. *skrattar*

MEN JAG ÅKER GÄRNA TILLBAKA OCH GÖR OM ALLT "ALL OVER AGAIN" *ASG*!!!!

En liten dokumentation av våran såååå ansträngande resa ; )..

I filmen: Rika, Sanna & Pernilla... =)

onsdag 18 mars 2009

Attans.. och jag som lovat mig själv att inte blogga om att solen skiner och himlen är blå.. ; )

Men idag sörrö så kan jag inte låta bli =).


Har sovit minimalt lite då jag suttit uppe och filat på ett cv som efter många om och men blev iväg skickat i natt. Phuuuuu, tog bara 5 dagar att få iväg den *skrattar*...
Vaknade efter 2 timmars sömn. Men är trotts det på gott humör idag och jag hoppas att det får hålla i sig en bit in på dagen iaf? You never know...

Extra energin kommer nog av att det känns som att jag fick till ett bra personligt brev. Att jobbet jag sökt verkligen känns helt rätt både då jag tror att jag kan tillföra dem något bra och för att jag tror att jag kommer har möjlighet att utvecklas och komma långt där. Så håll tummarna för mig =)!

Nu ska jag ta min nyvunna energi och använda det på något vettigt ; )!!! Nåde den/dem som tar den ifrån mig idag. Then I will kick some as!!! *hahahahahaha*. Jag har fortfarande en massa saker som måste uträttas, så jag behöver all energi jag kan komma över..

Solen skiner, himlen är blå.. In i duschen och i bakgrunden spelas Kat DeLuna - Am I Dreaming..
På med kläder, borsta håret, in till stan, här ska njutas till fullo av en härlig dag =)!!!

Lyssna på min "glad låt" och ha en riktigt härlig dag!!! =)

tisdag 17 mars 2009

... if you love me, leave me...

måndag 16 mars 2009

Johooo, bilderna på mig och frugan är klara =)..

För att ha varit väldigt skeptiska från början så är iaf dessa bilderna fina tycker jag ; ).























Har Ni en aning om hur mycket Ni sårar mig?

Människor gör och säger så mycket utan att tänka sig för. Resultatet blir att någon får stå och ta priset att bli den sårade. Jag funderar mycket på varför människor säger och gör som dem gör, varför, varför, varför?

Jag är långt ifrån felfri och jag gör klantiga saker om vart annat numera! Just nu är inte min livssituation den optimala och jag hanterar inte saker och ting på det sättet som jag kanske borde.

Jag vill inte vara här, jag vill bort till månen tills allt blir som det borde vara. Men jag talar om min frustration och försöker hålla min dörr öppen så att andra kan se in och kanske förstå och ha lite överseende med mig för tillfället.

Men jag vet och har lärt mig att falla inte är ok. Mår du inte bra och känner att du håller på att brista så ska du bara se till att fortsätta. Man säger till mig att det är ok att gråta, ok att ha ångest, ok att må dåligt och visa det, ok att vara svag. Ja, det är vad jag vill tro också. Att det är ok. För för mig kan Ni falla hundra tusen gånger men jag kommer aldrig se ner på Er för det.

Ser ni mig när jag somnar om kvällen då tårarna rinner ner för min kind, då mitt hjärta slår dubbla slag och värker, då hela jag brister och inte vet vart jag ska ta vägen? Ni säger att jag måste öppna mig. Men vad händer då jag öppnar min dörr? Ingen kommer in. Så undrar ni varför jag är som jag är? Att jag blottar mig och gör mig sårbar inför Er räcker inte till för att tillfredsställa Era själar och Egon. När jag sträcker ut min hand så tar Ni den men inte för att ge mig, utan för att ta. Ni räcker mig handen för att det ser bra ut. Ska det vara tillräckligt för mig?

Det som sårar mig och får mig att inte orka, kan Ni se det? Eller blundar Ni för att slippa se att även Ni kan vara ett resultat eller en orsak till vem jag är nu och vem jag har blivit för Er nu?

Så här är mitt liv.. En balansgång mellan att bära eller att brista, vara lycklig eller känna sorg, skratta eller gråta. Ja, jag har orsakat en del själv. Jag lever med minnet, förlusten och den eviga kampen, så tro mig att jag vet. Jag ger iaf inte upp. Jag har fortfarande en järn vilja och ska bara nå fram till mitt mål, till min vision av vad som är lycka, inget annat är ett alternativ!

Men trots att jag har min starka vilja, kan förlåta, kan gråta och skratta, vara arg, vara sårbar, aldrig ger upp och tänker positivt, så innebär det inte att jag orkar allt, kan ta allt och inte känner mig sårad när Ni hugger mig i ryggen!

Som sagt, jag är långt ifrån felfri men jag blottar min dårskap, erkänner mina misstag, ger av min kärlek & värme! Om inte Ni kan leva med att jag har defekter, att jag har fel & brister och helt enkelt är mänsklig, så titta Er i spegeln åter igen, för personen som Ni ser där kan då heller inte vara någon som Ni kan leva med!!!

Min kärlek är ofantlig, den är trygg och varm! Den kan bli det finaste Du mött, det vackraste du någonsin sett, det härligaste du någonsin känt! Jag vet vad jag har att ge, och det jag har vill jag bara ge till någon som Är Speciell...

lördag 14 mars 2009

Tänkte bara kommentera mitt egna inlägg om att "jag har små bröst" eftersom jag fått reaktioner från andra och inte vill att Ni ska få fel uppfattning.. =)

Mitt inlägg handlar om hur våra hjärnor kan spela oss ett spratt och om snevridna ideal. Stundom i livet hamnar vi ju alla där, när vi inte riktigt är nöjda med våra kroppar.

Allt är förknippat med vart vi står i livet, hur vi mår, vilka människor vi omger oss av osv.

Detta är ett fenomen vi alla går igenom. Huvudsaken i slutändan är hur vi agerar..!!!

Jag skriver om Mina Tankar, och jag tror att det finns fler som tänker likadant. Därav mitt inlägg för att poängtera hur dumt det faktiskt är.

För det är klart att när jag sitter med fakta i handen, tittar på mina bilder, så ser jag ju hur fel jag har. Jag har fina bröst och dem är varken för små eller för stora, dem är alldeles lagom =)! Och lagom är bäst har jag hört *skrattar*.

Men låt oss inte ignorera det faktum att vi alla någon gång påverkas av de ideal som visas oss i media och tv! Och att vi alla måste kunna vara självkritiska men också självrannsakande. Det är vad jag försöker att vara. Jag vågar säga Min mening, tala om Mina tankar och blotta Min idioti...

Kram

fredag 13 mars 2009

God natt, nu är det dags för mig att sluta fundera över "små bröst", dumma människor, mina fjantiga tankar =), jobb & saknad...

Till Dig som vet hur kärleken känns, smakat på lyckan att få ha någon vid din sida som Älskar Dig gränslöst genom Allt!

En låt för kärlekens öron och dem som funnit varandra! ; )

Mina bröst är små =(...

Förra sommaren opererade jag mina trötta bröst. Hade funderat på det i närmare 14 år eftersom jag fött barn, resultatet av mitt ammande var inte direkt mina drömmars bröst. Jag lärde mig leva med "dem där trötta sakerna", och jag kunde skoja om mina bröst efter ett antal år utan att bli lip färdig.

Hur som helst så kom möjligheten att "fixa till" tuttarna förra sommaren och jag kände mig mogen för det. Så många gånger som jag funderat på det innan men varken haft råd eller vågat.

Hmmm, ja så va det då hur dem skulle se ut.. Har en väninna (på bilden med mig) som opererat sig för ca 3 år sedan, och som jag hade som förebild för hur mina nya bobies skulle se ut. Säger bara 450 g, det var det som gällde =)!

Träffade min kirurg och talade om hur jag ville ha det och fick svaret att han inte rekomenderar 450 g för att det kommer bli för stort och inte passa min "lilla nätta" kropp. Men jag ville ju ha det så jag tjata, vilket är rätt typiskt för att vara jag =). Kirurgen förklarade för- och nackdelar och tillslut började jag förstå hur allt fungerar osv. Vi möttes vid 380 g.

Jag svävade på moln och kunde knappt vänta på min operation. Dagen kom och jag åkte dit. Mina inlägg hade inte kommit... neeeeeeeeeeeej... Men räddad, dem hade ett par andra inlägg där men dem va 5 g mindre. 5 g, ok det är ju inte så mycket. Tuta och kör för jag ska ha nya tuttar idag ; )!

Vaknade upp och va groggig som bara den =). Lyfte på täcket, tittade och sa -"dem e ju smååååååå!". Jag måttade mellan fingrarna hur små jag tyckte att dem va, typ 1 cm!!! Jag var uppenbarligen inte vid mina sinnens fulla bruk för dem var allt annat än små. Dessutom hade jag fått High Profile inlägg så dem stod rätt ut.

Kom hem samma dag och allt kändes toppen. Började prova kläder och var helt eld och lågor. Fatta vad allt satt snyggt helt plötsligt. Super snygga bröst alltså. Visserligen så var mina nya bröst rätt svullna efter operationen så jag bedrog mig lite. Svullnaden gick ner efter några veckor men dem var fortfarande stora och super snygga. Det gick ett par månader och nu tyckte jag att dem va snygga. Ytterligare några månader senare så var mina bröst som alltid annars typ.

"Det tog alltså bara ca 5 månader för mig att tycka att mina 375 grams, high profile bröst för 45.000 kronor var som innan, små, vanliga och trista..."

FÖRE.


EFTER.

Så nu undarar jag, när är vi nöjda egentligen? Något som jag väntat på i över 14 år är nu något som jag vill göra om. Visst är det underligt!? Nu kan jag förstå dem tjejerna som opererar om sig om vart annat. Inte så att jag tycker att det är sunt. Snarare tycker jag att det är tragiskt. Men nu står jag alltså där själv. Jag vill operera om mina bröst. Vill ju ha 450 g som jag sa från början. Då kommer jag att tycka att dem är perfekta..

... Eller?

Kommer jag att sluta som en över opererad donna med allt för mycket plutläppar, gigantiska bröst och botox överallt? Kommer jag bli en av dem som folk tycker ser plastig ut, en "overdone" tant?

Jag borde kanske jobba på min självkänsla ist...? *skrattar*

torsdag 12 mars 2009

Tror du på vad stjärnorna säger om Dig?
Jag har alltid varit skeptisk till allt som handlar om horoskop, stjärntecken, spådom och övernaturliga fenomen. Skummade igenom lite olika stjärntecken och började läsa mitt. Inte långt ifrån sanningen får jag erkänna. Det finns en röd tråd och det mesta stämmer. Stjärntecknets beskrivning gav en rätt så bra bild av mig "skytten" men det finns fortfarande en massa mer att lägga till...


Susanna -
är ett kvinnonamn med grekiskt ursprung och i sin tur går tillbaks till ett hebreiskt namn som betyder "lilja".





1975.12.11 - Skytten

Goda egenskaper:

Skytten är optimistisk, vidsynt och energisk som person. Du är intelligent och nyfiken, och brinner av att ständigt upptäcka och prova nya saker.

I sällskapslivet är du varm, ärlig och omtänksam. Skytten har många vänner och de ser dig som en glad optimist som har förmågan att sprida glädje och positiv energi omkring sig.

Du är kreativ och djärv, och bra på att se helheter. Du sitter inte inne med något utan vågar ta ut svängarna i det du gör och säger.

Mindre goda egenskaper:

Ibland blir ditt filosoferande över äventyr och spänning så dominerande att du glömmer mer jordnära och "vanligare" saker. Du tänker helhetsmässigt och storslaget, men har en tendens att vilja undvika de ack så viktiga detaljerna i de planer du smider fram.

Du är otålig och tycker inte om för mycket bindande ansvar. Ditt friska mod gör att du ibland också tar alltför stora risker - vad det än må handla om. Då blir du istället direkt dumdristig och huvudlös.


Så tänker du:

Du funderar ständigt över nya små och stora äventyr att förgylla ditt liv med. Du älskar att lära dig saker och ting och tycker om att ta lite risker. Du älskar din frihet och avskyr stiltje och slentrian.

Du håller hårt på ärlighet och sanning och drar dig inte för att säga vad du tycker, i vått och torrt.


Yrken du passar inom:

Du passar bra i yrken där du får fritt spelrum och ges chansen att ständigt prova nytt. Du älskar utmaningar och är bra på att lösa problem.

Ditt intresse för språk och samhälle är stort och därför skulle läraryrket passa dig bra, eftersom du också har förmågan att motivera och lära ut något du kan.

Din argumentationsförmåga gör dig också till en bra försäljare eller mäklare. Andra passande yrkesområden kan vara föreläsarverksamhet, resebranschen och prästväsendet. En bra författare skulle du också bli, genom ditt rika livsinnehåll.


Kärlek och vänskap:

Så ser du på kärlek och vänskap

I kärleksrelationer gör din öppenhet, ärlighet och vänlighet att du lätt får kontakt. Du är generös med dina känslor, men vill samtidigt akta dig för att binda dig för fort. Blir kraven för höga bryter du direkt, eftersom du ständigt lyder din inneboende frihetssträvan.

Din partner bör därför dela denna syn och fungera på samma sätt för att det ska lyckas. Utan frihet och spänning kommer du tappa all inspiration och lust.


Färger, siffror m.m.:

Färger: Skyttens astrologiska färger är gult och djuprött.
Tursiffror: Den astrologiska tursiffran är 4.
Växter/blommor: Mimosa
Stenar: smaragd


Element:

Skyttens element är eld.

Eld kännetecknas av energi, passion och vägledning.
Det är också ett allvarsamt element som man bör vara aktsam med. Eld tillhör kanske den mest revolutionära upptäckten som människan gjorde en gång i tiden.
Elementet är varmt och hjälpsamt, men också farligt och äventyrligt.

onsdag 11 mars 2009

Jag har världens underbaraste dotter =)!!!

När jag känner mig lite deppig och nere så brukar jag samla alla mina tankar kring den enda som kan få mig att känna sann lycka och glädje, Min dotter Angelina! Jag kallar henne Angeluttan =).

Som förälder ställer man sig alltid frågan -har jag varit och är jag en tillräckligt bra mor/far? Det är en fråga som bara våra barn kan svara på med tiden. Visst känner man ibland att man kunde gjort vissa saker annorlunda och bättre. Och usch vad dem tankarna är jobbiga...


Innan jag fick barn så hade jag en massa teorier kring hur jag skulle bli som mor och om vad jag skulle göra och inte göra, hur min familj skulle se ut osv. Ohhh looooord vad annorlunda det blev!


Jag ska inte gå in något mer på det nu för jag är inte redo att delge Er detta. Men hur som helst, jag har ALDRIG någonsin ågrat mitt val att bli mamma, trotts alla berg jag har fått bestiga, bränder jag fått släcka och krig jag har fått besegra!!! Angeluttan Du är Allt i Mitt liv, jag är enormt stolt över att Du är Min dotter =)!!!


Älskar Dig Min pärla!!!
Till Dig Pernilla..

Jag vet att du haft en tung dag idag.

Vet inte vad du tänker eller känner just nu, men jag vill tala om för Dig vem jag tycker att Du är ; ).

Pernilla är:
100 g kyckling
66 g ris
1 avocado
sallad
och en massa vatten

Sedan lägger vi till ben, vader, insida och utsida lår, rygg, biceps, triceps, mage, rumpa, axlar och ett par schyssta rattar *skrattar*...

Förutom detta så är du än en fin vän också! Du tänker på andra och finns om det behövs =)!

"Du är rolig men också tråkig, perfekt men ändå inte, omtänksam men också ego, energisk men även lat..
Pernilla är mänsklig och det är det som är det fina med henne!
Hon kan erkänna sina brister men också se sina kvaliteter.
Skrattar, men kan gråta.
Kan vara inkapslad men hittar ut igen och går vidare.
Ser andras brister men accepterar olikheterna.
Är dömande men även mot sig själv, kan förlåta och blicka framåt."

Vänskap bygger på en massa olika saker. Den är som vilken annan relation som helst. Alltså inte alltid perfekt.

Med åren lär man sig att kunna urskilja det som är bra från det dåliga.

Jag ger Dig en plats på första parkett, en riktig VIP plats =)!

Också är min önskan nu att vi ska sitta en dag på en sådan där charter resa till Kanarieöarna, för tanter med färgat rött hår, alldeles för mycket smink, för ungdomliga kläder och ett glas vitt.
Då ska vi skratta åt livet och allt vi gjort och inte gjort. Skratta åt det vi inte kan tala om för barnbarnen och njuta av livet vi skapat =)!!!

/Massa kramar till Dig Frugan... =)
Min hjärna håller på att spela mig ett spratt...

Har legat inne i 3 dagar nu och inte haft någon större energi att göra det som jag borde göra. Laptopen har varit min tillflyktsort dessa dagar. Jag bubblar av en massa tankar och funderingar inombords och allt vill ut på en och samma gång. Men ingenting når fram! Allt samlas upp tills det känns som att jag håller på att sprängas. Håller jag på att tappa kontrollen? Vill bara lägga mig ner och gråta...

Jag försöker att ta en tanke åt gången, lyssna på den, begrunda och sedan agera. Men allt jag kommer fram till är tårar. Sjukt frustrerande! Jag känner mig låst, fast i något som jag inte vill vara i. Varför kan jag inte se klart? Stundvis famlar jag runt i mörkret och har ingen aning om vart jag är, vad jag vill och vad jag känner. Någonting inom mig har låst sig såpass hårt att jag inte längre kan känna vissa saker. Det gör mig så ledsen, det gör så ont! Jag är medveten om allt, minsta lilla detalj.. Men min förmåga är pausad och jag måste se till att hitta start knappen igen.

"Susanna Kristina Soriano Larsson är en stark kvinna med vilja, styrka och karaktär. Hon är stark men aldrig svag, nöjer sig bara med att vinna, ser bara lösningar där andra ser problem, med ett leende på läpparna kan hon lura nästan vem som helst.. Men hon kan inte lura sig själv!"

När familjen eller mina vänner har det jobbigt så är jag alltid den som talar om att man måste vara positiv, kämpa, inte ge upp, att det är ok att vara ledsen, ok att vara svag och ta hjälp från andra. Så varför har jag så svårt för att leva efter mina egna predikningar?

Tyvärr har nog livet lärt mig att -Ensam Är Stark-, och ju äldre jag blir desto svårare blir det att känna annorlunda. Klart att jag vill kunna falla tillbaka på "någon", känna lugnet och tryggheten i att det finns någon vid min sida som kan ta vid då jag inte orkar.

Jag vet att jag inte är ensam, att det finns dem som vill lyssna på mig, dem som vill finnas för mig. Men som sagt, jag har låst mig och jag hittar inte ON knappen. Hur gör man? Det finns inte mycket här i livet som jag inte varit med om och upplevt, svåra situationer som jag varit tvungen att fatta svåra beslut i, men just nu så finner jag inga svar. Jag snuddar vid svaren och kan känna en bris mot min kind, men klarheten finns inte.

Många önskar sig en massa pengar, lyxiga bilar, kläder, skor, ännu mera pengar, den där Louis Vuitton väskan, Chanel smycket i skyltfönstret, champagnen och jordgubbarna osv. osv.. Allt detta är fantastiskt kul. Men MIN högsta önskan är att få landa mjukt och tryggt i en famn full av kärlek och trygghet, att få skratta tillsammans med min dotter varje dag, välkomnas av en öppen famn när jag besöker min familj, att inte behöva titta mig över axeln 2 gånger för att vara på den säkra sidan, önskar att jag kunde känna hur det känns att inte vara stressad och jagad hela tiden!

Hmmm, så kommer den där känslan igen.. Känslan att jag borde radera det jag skrivit, le och gå vidare.

Men borde det inte vara ok att även jag kan känna mig liten och svag? Att jag kan vara ledsen och tycka att saker och ting är orättvist? Att allt det där som jag säger till alla andra när dem har det svårt även gäller Mig...?
















Saknar mitt gammla jobb, mina gammla kollegor, mina glada kunder, de mindre glada kunderna, leverantörerna, mina vakna nätter då jag funderade på hur jag skulle göra med skyltningen, hur vi skulle förbättra försäljningen, hur jag skulle motivera min personal, saknar luncherna med pappa, ... Jag saknar ALLT!!!




















tisdag 10 mars 2009

Längtan...

Ibland måste man trotsa det som anses "normalt". Man måste spränga gränser och våga tro på det "omöjliga"..


Varje andetag känns tungt utan Dig vid min sida. Du lämnar ett tomrum inom mig när du inte finns hos mig. Jag längtar, hoppas och fantiserar om framtiden. Undrar hur allting kommer att bli?

Jag känner glädje och värme i mitt hjärta varje gång Du tittar på mig så där som bara Du ser på Mig. Din famn är trygg och jag önskar att jag fick ligga i den nu och känna ditt hjärta slå.

När jag tittar på dig så fylls jag av ro, när vi är ifrån varandra så känner jag mig vilsen. Varför är det så?

Vi ska vara positiva, se möjligheterna och målet. Men ibland känns det så orättvist att vi inte kan få njuta fullt ut av kärleken Vi delar.

Vill ställa mig på jordens högsta punkt och ropa ut så alla hör, hur mycket jag tycker om Dig, jag vill visa världen att jag valt Dig!


Längtar!!!
Börjar jag att bli gammal...???

Jag har verkligen haft noll intresse för att följa melodifestivalen i år. Men så tog jag det lugnt i helgen utan att sväva ut på galenskaper ; ), så det fanns tid för lite tv och melodifestivalen åkte på det =). Det fanns 1 kandidater som jag fastnade för och det var Caroline af Ugglas.






Också hade vi Lilli & Susie som gjorde come back med låten "Show Me Heaven". Hur många gånger har jag inte mimat och dansat till "Oh mama", "Bara Du och Jag" och "Boyfriend". Inte att glömmas, är det någon som kommer ihåg låten "Robert And Marie"? Hahahahahaha, jag skrattar för mig själv när jag tänker på min Lili & Susie tid, tights och axelvaddar =)..

Är det när man med nostalgi i kroppen tänker tillbaka på Lili & Susie, Carola Häggkvist, Europe, Scorpions m.fl., som man helt enkelt får erkänna att man gått och blivit med åren (för gammal vägrar jag säga)? *skrattar*

måndag 9 mars 2009

ATT VARA ARBETSLÖS SUGER!!!

Idag går min hjärna på högvarv och mina tankar vill inte samarbeta. Sitter och funderar på vart jag ska börja. Vart jag ska starta. Just nu håller jag på med att lägga upp planer för hur den närmsta framtiden ska se ut. Försöker planera grunden som jag ska stå på för att sedan kunna ta mig vidare. Vill bara lägga mig ner och somna, vakna upp om si sådär 1 1/2 år, och vips så är allt i sin ordning och klart *skrattar*.

Att vara arbetslös tar på krafterna. Sjukt men sant. Det tar på psyket och hela ens kropp. För att inte tala om stressen man går och bär på. Har precis läst en artikel som Svenskt Näringsliv har skrivit om att arbetslösheten är mycket större än vad som sägs. Det får mig att fundera på mitt besök hos arbetsförmedlingen för ett par veckor sedan. Där lät allt så bra. tydligen finns det jätte mycket jobb här i Göteborg, ca 3000.

Jag har aktivt sökt jobb i ett halv år nu och börjar känna mig rätt så apatisk. När man sitter mellan 2-6 timmar om dagen och lus läser alla arbets annonser och rekryterings sidor som man känner till och skickar sin CV om och om igen och det inte ger resultat så är det svårt att inte deppa ihop och tappa glöden. Har visserligen haft extra jobb under tiden så jag har inte gått helt sysslolös. Men jag har inte gjort något som fått mig att växa och utvecklas, snarare tvärtom. Så får man höra att det finns så mycket lediga jobb här i Gbg. Ja, det finns en del men långt ifrån alla man kan söka. Inte direkt så att jag är sjuksköterska, programerare osv. Konkuransen är svår inom min branch så för min del verkar det mörkt. Det är nog dags att tänka om och byta riktning!

Om man haft möjligheten att jobba med sådant som man tycker om och dessutom haft möjligheten att stiga på karriärs stegen så är det svårt att bli motiverad av att jobba på krogen som jag gjort en tid. Det är ett jobb, men lyfte inte upp mig och fick mig inte att känna att jag gick framåt. Jag möttes allt för ofta av människor som inte verkade ha ambitionen att ta sig vidare. Dem va nöjda med att jobba på "inne" stället i stan, få sin lön och dricks för att sedan kunna gå ut och shoppa kläderna och accessoarerna för utgången på helgerna. Att man sedan bara har råd med nudlar eller liknande de sista 2 veckorna innan lön, är en annan femma. Det viktigaste är ju att vara en del av inne gänget, vara snygg och framför allt vippad!

För att sedan inte tala om allt skit snack man fått höra också. Alla pratar om alla och det finns inga gränser för hur lågt man får sjunka. Att det som sägs i sin tur kan förstöra för en annan spelar ingen roll. Tänk om dessa människor som så öppenhjärtat pratar om alla andra och deras "fel och brister" kunde ta och rannsaka sig själva istället..!? För enligt min bedömning så är det just dem som pratar som inte har rent mjöl i påsen och flest skelett i garderoben..

Hur som helst så är jag glad att jag dragit mig tillbaka och inte längre omger mig av dessa sorgsna människor utan substans i deras liv. För jag tänker klarare, mår bättre och har börjat komma in på rätt spår igen!!! Men gudarna ska veta att det tar tid att hitta tillbaka till det självförtroendet som man en gång hade.. När jag bar titeln butikschef så märkte jag med en gång hur mycket lättare det var att få människor att lyssna på mig och ta mig på allvar. Dem såg min potential och mina kunskaper. Nu när jag är en arbetslös fritidsforskare *ler* så tittar folk förbi mig ist och det är som om jag har gått och blivit osynlig.

Att vara arbetslös SUGER och det är det mest värdelösa jag vet! Hittar jag inte något som kan tillfredställa min hjärna snart så tror jag minst sagt att jag blir GALEN!!!
Seven Pounds - en otroligt bra film! Har du inte redan sett den så tycker jag absolut att du ska göra det!

Jag får erkänna att jag fällde en och annan tår. Men sedan är ju jag en blödig tjej när det kommer till känslor, romantik och "hjältar" =)! Även om filmen var en aningen sorgsen, romantisk och melodramatisk, så är det absolut inte en klassisk tjej film. Filmen får en att fundera på värdet av det liv vi lever, hur vi lever och att man ska ta vara på det man har och vara rädd om det!

Enjoy =)!!!

söndag 8 mars 2009

Drömmar och Mål..

Jag kommer ihåg när jag gick i mellanstadiet och började fantisera om vad jag skulle bli när jag blev stor. Min STORA dröm var att bli sekreterare. *Skrattar*. Det roligaste jag visste var att hålla på med papper, så sekreterare var ju ett naturligt val. Man fick jobba med att skriva på skrivmaskin, sortera papper också fick man ha dressad kjol med blus och höga klackar =). Hahahahaha, om man kunde se in i framtiden då. Vart tog skrivmaskinen vägen och vem vill bli sekreterare idag? Har man smakat på att vara chef så vill man ju gärna bli sekreteraren idag... eller inte =)!

Hur som helst så tycker jag att det var en ganska så gullig dröm. Sedan att mina drömmar har ändrats en aningen är en annan historia. Jag har trott mig veta vad jag vill vid många tillfällen. Men även om målet och drömmarna ändrats då och då så finns det en röd tråd som man kan se. Att skapa en familj tillsammans med Mr. Rätt har alltid stått först på listan. Den drömmen har inte riktigt slagit in ännu. Men ett par goda försök då jag varit nära har funnits =). Hur hittar man den rätta? Vad är rätt?

Trots mina 33 år så har jag inte funnit svaret ännu. Men aldrig någonsin så kommer jag att ge upp i mitt sökande. Inte på något plan i mitt liv! Man kan bränna sig styggt och få många ärr i livet. Men vill man så läker såren och håller man hårt i sina drömmar och inte låter någon ta dem ifrån sig så finns alltid möjligheten att nå fram till slutmålet. Den största förlusten är när man slutar tro på sig själv och sin förmåga!

Alla människor har ett val i livet. Vissa har bättre förutsättningar medans andra får kämpa hårdare och mer. Det kan kännas orättvist när man tänker på det. Speciellt om det är Du som är den som får kämpa. Men jag tror att om man försöker se det ur ett annat perspektiv så lättar det. Det är genom kampen man lär sig att uppskatta det man har, lär sig ödmjukhet, förståelse och empati . Och det är genom den lärdomen som man kan vägleda och stötta den nästa generationen. Vi har alla något att tillföra i denna världen, det är viktigt att inte glömma! Vi är alla en viktig del i ledet mot framtidens utveckling och om vi slutar tro på oss själva så har vi även slutat tro på framtiden..

Så jag önskar att Alla människor vid något tillfälle i livet tar sig en titt i spegeln och funderar på vad drömmen en gång var? Var det att bli en haj i affärsvärlden, en familje mor/ far, en lantbrukare, äventyrsresande, musiker, dansare, data nörd, läkare, dagisfröken... Ja, vad det nu var så glöm inte bort vem och vad ni ville. Att rätta in sig i ett led bara för att inte råka ut för att det pratas om en bakom ryggen eller bli ut tittad, är så fel. Vi lever en gång och det är Här och Nu. Man ska ta vara på den tiden man har för en dag är det försent. Spelar ingen roll hur mycket vi skjuter bort tanken så har vi alla bara en begränsad tid här på jorden. Det är bara upp till var och en hur man spenderar den tiden.

Jag ska försöka sluta bry mig om vad alla andra tycker och tänker. Jag är min egen regering och jag fattar mina egna beslut. Dem som kan acceptera det är alltid välkomna att vara med på min resa! Dem andra kan titta på från någon annanstans och undra varför Jag Sanna som inte har haft alla förutsättningar, inte alltid levt som jag lärt, gått på minor och även lagt ut mina egna minor, kan le, skratta och vara lycklig.. ; )

onsdag 4 mars 2009

Avund-svartsjuka, tissel & tassel...

"Avund och svartsjuka är en önskan om att erhålla samma saker eller fördelar som någon annan har. Den som hyser sådana känslor kallas avundsjuk. Att hysa känslorna kallas att avundas."

Jag och 2 vänninor var i Dubai förra veckan och det tog inte mer en 2 dagar så står det om en av tjejerna på ett forum här på nätet. Orden hon läste upp, spekulationerna och påståenderna gjorde att jag tappade hakan. Varför är det inte ok att i detta land få vara med om roliga saker, njuta av det och få skratta? Varför sitter det alltid någon någonstans som bara måste slå ner det faktum att en annan människa kanske har det lite bättre, lite roligare, lite mer spännande och njuter av det?

Spekulationerna lydde i att -hur "P" kunde ha råd att åka till Dubai då hon lever på en liten sjukpenning. Att förmodligen så va det så att hon va "lyxprostituerad" där nere. Och sedan var det en massa andra påhopp angående hennes livssituation.

Vi som står "P" nära vet vilken underbar tjej hon är, vet vad hon gått igenom i livet och hur hennes liv ser ut idag. "P" är en tjej som är fylld av värme, kärlek, empati och dessutom är hon ju faktiskt snygg också *ler*.

Så här lyder inlägget om min vän:

Det är inte för inte som man kan undra hur Pernilla Gamberg (Pramberg) har råd att resa till Dubai, när hon enligt egen utsago endast lever på en minimal sjukpenning och/eller socialbidrag. Hur går denna ekvationen ihop..?

http://pernillapramberg.blogspot.com/2009/03/sjosjuk.html

Sedan är det extra intressant att få reda på varför, men framför allt HUR hon vågar köra runt med den inlåsta Slagefeldts bil som hon fortfarande har nycklarna till... Om hon nu är så rädd för honom och fruktar för sitt liv, ja då ter det sig helt obegripligt att hon helt utan några som helst problem låter sina körkortsförsedda vänner köra runt med henne i den bilen. Antingen så värderar Gamberg en liten biltur i Slagefeldts bil högre än livet själv, eller så luktar hela hennes roll som plågat brottsoffer väldigt illa...
Nej, Gamberg har knappast alla läsk i backen, det är något som står klart vid det här laget. Dubai är alltså även känt för alla sina amorösa nattfjärilar som tar betalt per timma. Möjligen är detta en av förklaringarna till att Gamberg trots en låg sjukersättning har råd med en verklighetsflykt och lite extravagans i kamelernas dyrbara rike...
Pernilla Pramberg: Sjösjuk efter resan i Dubai
Källa: pernillapramberg.blo...

....

Ok, så lever vi ju i ett land där yttrandefriheten hägrar vilket jag tycker är bra på många sätt och vis. Alla ska ha sin rätt i att tycka och tänka. Så här kommer min åsikt.

-Jag förundras över hur människor inte kan glädjas över att någon annan har det bra. Ta situationen med ”P” där hennes ex nu sitter i häktet och ”P” valt att gå vidare efter att fått veta att hennes ex inte varit ärlig mot henne och detta har satt henne i en situation där hela hennes framtids plan och bild rasade. Klart att detta va jobbigt för henne till att börja med, men eftersom hon har sådan självinsikt och styrka idag så har hon valt att gå vidare i livet och ändå jobba mot sitt mål i livet. Detta kanske sticker i andras ögon. För det är ju klart att ”P” ska vara deprimerad, ledsen och tappa lusten till allt om hon ska följa den svenska oskrivna lagen. Helt absurt i mina ögon! Utsagorna om henne är grundade på spekulationer och det får inte glömmas. Ta bara ett par exempel, sjukskrivningen, ja hon är sjukskriven men får sin sjukpenning från Norge där hon har sin arbetsgivare. Denna sjukpenning är inte som i Sverige utan man får full ersättning något som Ni spekulanter bör veta. Så Ja ”P” klarar sig lite bättre än om hon fått sjukpenning från Sverige.

Ta sedan resan. Visst vore det hemskt om ”P” blev bjuden på resan av goda bekanta som har råd med detta och ville att Vi/Hon skulle komma ner i några dagar. Jag säger bara AVUND & SVARTSJUKA, det är ju det enda som lägger grunden för människors spekulationer.
Vad sägs om att glädjas åt andras ”framgångar” och glädje ist för att missunna och spekulera i billiga termer???

Säger bara en sak –GRATTIS ”P” för att du har vänner som älskar Dig och som vill ha med Dig på roliga saker. GRATTIS för att Du tar dig vidare i livet och är stark. GRATTIS för att Du har MIG som vän ; )!!!! hahahahahah

tisdag 3 mars 2009

Dubai 2009.02 =)...

Dag 1..


.. med ribb båt på väg ut till Burj One =)

Värmen blev en chock när vi anlände i våra vinterkläder - jeans, leggins, poloklänning, stövlar, halsduk, skinnhandskar och vinterjacka.. =)
















Skåååååååååål... ett glas chardonnay kanske? ; )




























Njuter på soldäck ; )..









Hotta brudar *hahahahaha*..










Som ni kanske förstått så har våran första dag i Dubai bara bestått av att njuta av solen och värmen!!! =)





Längtar tillbaka som bara den ; )!!!